Blev nyss väldigt medveten om att jag inte bloggat sen lucia...
Tiden går alldeles för fort
och det har väl inte hänt så mycket roligt att blogga om heller.

Livet känns som en evig berg & dalbana,
hela tiden inträffar det incidenter som gör att jag tappar fotfästet lite.
Känns som att inte orkar ta in allt som händer längre,
och att själen inte får läka ihop nångång.



På ett för mig obehagligt sätt så har jag "stängt av" mitt känslosystem.
Känner mig likgiltig inför det mesta,
tycker, känner & tänker inte så mycket
och det är inte riktigt likt mig...

Men jag har ändock full kontroll på mig själv,
min största styrka är att jag alltid känner mig trygg i mig själv.
Och så länge jag gör det så är jag lugn.

Ja,ja, nog om det eländet,
ikväll har vi haft matlagning & bakning tillsammans
tjejerna & jag.
Det blev Ugnsfalukorv m. hemgjord potatismos,
och så bakade vi en kladdkaka till efterrätt
som vi serverade hallon & vaniljvisp till.



Ida var noga med att vi var överrens om att det var hon som lagade maten
och jag som hjälpte till...
Och det var ju bara att instämma att så var det =)

Ser fram emot fredagkväll
då jag & tjejrna ska gå på MoraTräsk med mamma.
Jag måste erkänna att jag är imponerad
av dessa herrar som fortfarande orkar hålla igång.
De var ju gamla redan när jag var liten...



Det var allt för den här gången,
ha det gott!

KRAM!