...I morse ringde jag kvinnokliniken. Har haft som mensvärkar, o sammandragningar sen i söndags. Jag fick rådet att vila, vila, vila... Det är ju lättare sagt än gjort, men jag måste ju! Vill ju inte föda en liten bäbis som inte överlver nu! Så jag ringde och ställde in vattengympan, inga rörelser i onödan! Måste verkligen tänka på detta nu, och inte hålla på att göra allt  som jag brukar göra...

Vi hämtade Ida hos mamsen, sen for vi hem, och jag la mig på soffan och somnade. När jag vaknade klev jag upp och skulle börja med middan , men då började sammandragningarna igen... Då ringde jag upp på förlossningen och frågade om jag kan ta en Bricanyl. Jag fick dem utskrivna när jag väntade Ida, och hade täta sammandragningar i v. 30. Så det skulle jag absolut göra tyckte hon jag pratade med.  Och sammandragningarna försvann! Det kändes så skönt!

Eftersom Thomas skulle repa i kväll, så ringde jag morsan. Hon kom hit och har hjälpt till med allt i kväll! Tagit hand om disk & tvätt, tagit hand om barn, och nattat dem, vikt tvätt, och donat på... Tack för att du finns mamma!!! Ida var verkligen inte på nåt sov-humör i kväll, hon skrek, och skulle INTE ligga i sin säng. Vi provade att ta upp henne, byta blöja, ge henne vatten,  men inget hjälpte. Till slut somnade hon i alla fall, totalt övertrött!!!  

Jag har inte känt nåt i magen ( förutom lite mensvärkar) i kväll, men känner mig orolig och stressad ändå... Varför ska det behöva vara såhär? Varför ska inte jag kunna få njuta av att vara gravid nån gång? Men,men, jag ska väl inte grubbla på det nu, utan försöka ta det lugnt & må så bra som bara går!!!  Tänker krypa ner i min sköna och läsa nu, så jag säger

GO´ NATT!!!